Thailändska är uppdelad i fyra dialekter och talas idag av omkring 70 miljoner människor. I söder talar invånarna sydthailändska och i norr finner man dialekten muang. I nordost talas isan och slutligen i mitten av landet pratas siamesiska, eller standardthailändska. Siamesisktalande thailändare som utgör de ledande i landet, har bestämt den språkliga normen och infört sin dialekt som Thailands officiella språk. Siameserna, eller ”de sanna thailändarna” som de gillar att kalla sig har spritt användandet av sin dialekt till media, inom utbildningsväsendet och den styrande administrationen. Thailändska tillhör språkfamiljen tai-kadai som har sina rötter i södra Kina. På 1000-talet berikade de första invånarna i Thailand det kinesiska inflytandet genom att låna och anpassa vissa ord från Mon- och Khmerspråken. Sedan det thailändska alfabetet, vilket består av 24 vokaler och 20 konsonanter, skapades år 1283 av kung Ramakaeng av Sukhotai, har det förblivit i stort sett oförändrat. Tack vare detta har landet skapat sig en kulturell identitet och en känsla av tillhörighet. Thailändska kännetecknas av att man använder fem olika tonlägen: lågt, mellan, högt, stigande och fallande. Dessa tonlägen är fundamentala eftersom de påverkar betydelsen av ordet som uttalas. Ett kännetecken som gör detta språk speciellt attraktivt och intressant att lära sig!
Klassificering per familj: Tai-kadaispråk -> kam-taispråk -> be-taispråk -> taithaispråk